tisdag 11 maj 2010

Long time no...

Back in business? Livet har inte stått stilla även om bloggen har det. Äntligen mår jag bättre och jag njuter av våren. Pappa har varit snäll och hjälp till med att bidra med pengar till familjens mycket magra ekonomi, så det känns skönt.

Jobbet har innehållit många upplevelser och omväxling till internmedicinplugget. Vaktat fotbollshuliganer, jakt på mopedtjuvar, tagit hand om och förhört en ung prostituerad på väg ut ur drogmissbruk och prostitution som blivit brutalt våldtagen under pistolhot av en grovt kriminell, mängder av omhändertagna fyllerister, misshandelsärenden och så vidare. Det känns kul och inspirerande och som en skön omväxling att jobba ute i polisbilen. Som det ser ut nu så kommer jag att jobba heltid under sommaren, men ägna hela hösten enbart åt forskning.

Internmedicinkurser rullar på. Just nu går jag hjärtveckorna och det har väl varit av varierande kvalitet. Men jag var med på en thoraxoperation (aortaklaffbyte o suprakoronar graft) i förra veckan som gick bra och var riktigt inspirerande. Jag stod med och assisterade och har hållit ett levande hjärta i min hand!! Guu’ va’ häftigt med kirurgi! Om min något klena rygg klarar av det, så kanske jag försöker satsa på kirurgi till slut i alla fall…

Idag var jag på forskargruppmöte för första gången på länge. Det var en produktiv dag. En stipendieansökan som enl. min professor i stort sett är ett säkert kort skickades in idag som ska täcka ekonomin i höst. Jag gjorde framsteg tillsammans med mina handledare idag också. Nu vet jag vad jag ska göra hela min ”lediga” tid i sommar och hela hösten när jag inte pluggar medicin.

Förra sommaren hade jag nått ned till vad som kändes min idealvikt (typ 86-87 kg), men förra höstens heltidsjobbande, heltidspluggande, tentaångest och tröstätande var inte bra. Jag gick upp till 94 kg igen… Suck! Men det har jag ändrat på nu igen. Jag har kört Cambridgekur (igen). Det har funkat riktigt bra. Över förväntan trots de minimala 470 kcal/dygn. Enstaka hungerkramper, men i det stora hela har jag mått toppenbra. Jag har gått ned från dryga 94 kg till dryga 88 kg på bara 10 dagar. Jag sover bättre och har mer energi än vad jag haft på länge. I förrgår konfirmerade sig min brorsdotter och efter det var det stor släktträff och givetvis serverades en massa god mat och kakor. Det var rätt tungt och se alla stoppa i sig den fina maten och go’sakerna. Men jag lyckades hålla mig och nu börjar jag komma in på okänd mark… Min viktnedgång har varit toksnabb (de sista dagarna nästan 1 kg ned per dygn) och nu bekymrar jag mig för hur jag ska trappa ut pulverkuren. Jag räknar med att jag kommer gå upp ett par kilo direkt när jag börjar äta riktigt, men det är egentligen inte det som bekymrar mig. Jag vill inte må dåligt eller bli sjuk av att jag äter för lite samtidigt som jag inte vill gå upp för mycket i vikt igen… Hmm… Hoppas det inte blir en alltför komplicerad ekvation.

Hustrun fyllde år för en tid sedan och jag fixade henne en Iphone (med bundet förhöjt abonnemang givetvis med tanke på den kassa ekonomin) och är sjukt avundsjuk nu. Hon har riktigt coola med.app:ar osv. som jag också vill ha. Nu har jag också börjat kolla på nya mobiler trots att vi inte har råd. Jag har typ ett halvårsbindningstid kvar på min mobil jag har nu. Den är inte dålig, men inte så cool längre. Jag har börjat drömma om en HTC Desire och jag bara älskar nya tekniska leksaker!