GRUNDUPPGIFTER OM PROVET
Testet skall genomföras 4 ggr/läsår och inkludera frågor från hela läkarutbildningens kunskapsområden.
Varje prov innehåller 200 frågor (items) och skall slutföras inom tre timmar.
Frågorna genereras av de enskilda fakulteterna på respektive universitet och lämnas över till ett universitetsgemensamt organ ("reviewboard") som lottar fram och granskar de frågorna som är aktuella för att ta med i proven. De för också en dialog med de som skrivit frågorna1.
- Faculty -> itempool -> reviewboard -> test -> post test review -> testbank
Avsikten är att ca 1200 frågor/år skapas som över kommande år ackumuleras till en större frågepool att slumpa ut provfrågor ifrån.
För att få en rättvis fördelning över kunskaps/utbildningsområdena används en matris och en fast fördelning om: 1/3 preklin, 1/3 klin och 1/3 beteendevetenskap (konsultationskunskap, socialmedicin m.m.)
- Matris: organsystem – disciplin (ex: respiration – farmaka; cardio – fysiologi o.s.v.)
Poängsättning:
- 1 rätt = 1 poäng
- inget svar = 0 poäng
- felaktigt = 1/antal möjliga felaktiga svar i avdrag (5 svarsalternativ = 4 felaktiga -> ¼)
Poängsättningen normeras och räknar samman alla fyra test under läsåret. Poängnormeringen graderas in i: bra, godkänt och underkänt.
Exempel: godkänt - underkänt – godkänt – underkänt = underkänd;
underkänt – godkänt – underkänt – godkänt = godkänd (senaste resultat viktas högre)
Resultatet presenteras i tabellform med statistik och jämförelse med hela den övriga studentgruppen. För att det skall bli meningsfullt krävs det att varje student har tillgång till en egen mentor/lärare som kan diskutera igenom resultatet och svagheter som kan behöva förbättras. Studenterna har möjlighet att inkomma med klagomål på enskilda frågor till "reviewboard" som genomför en "post test review" (i snitt sållas 5 % av frågorna bort).
1Det skall finnas ett krav på fakulteten från "reviewboard" att kunna redovisa relevans för varje fråga (item) i förhållande till vad en läkare bör kunna, vilket är en förutsättning för att inte enbart enkla frågor på till exempel cellyte -proteiner och liknande (och i övrigt irrelevant kunskap för yrkesutövningen). [core curriculum]
Det skall fungera som komplement till övrig pedagogisk undervisning/examination (seminarier, temadagar, kursskrivningar, portfolio, PBL osv.).
Progresstestet är i första hand utarbetat för de skolor som använder PBL, men det finns inga hinder eller undersökningar som visar att det inte skulle fungera även för annan pedagogik.
FÖRVÄNTAD VINST/FÖRDEL
- Ett mått på hur kunskapsutvecklingen hos studenter (både enskilda och gruppen) fortskrider genom utbildningens gång
- Möjlighet att fånga upp studenter som sviktar i sin progress (kunskapsutveckling)
- Ett statistiskt mått som hjälp vid jämförelser mellan olika fakulteters/universitets förmåga att lära studenter relevant kunskap
- En ökad möjlighet till en samsyn i landet mellan vad som anses vara "kärnkunskap"
- "Ökad möjlighet för studenter att överföras mellan utbildningsorter"
- Vid ev. underkännande – konsekvens? Gå om ett år? -> Förlorad ersättning från CSN
FARHÅGOR/NACKDELAR
- Testning begränsad till "faktoider" (säger inget om den högre konceptuella förståelsen)
- Svårt att samarbeta mellan fakulteter/universitet och utarbeta koncensus kring frågornas relevans för vad en läkare skall kunna
- Finns risk för att progresstest ersätter annan examination och får för stor tyngd i förhållande till annan examinationsform
- En ökad examinationspress/-börda på studenterna
- Ökad kostnad för universiteten
- Vad är det "reella värdet" för studenten? (Vad säger testet egentligen om studentens färdigheter? Ex en smal kurs med få antal frågor kan missas kontinuerligt och ändå få godkänt på testet som helhet)
1 kommentar:
Skicka en kommentar