En skön vecka som passerat och om ensamhetskänslor

Det har varit bra en bra vecka som gått. Jag har fått gjort saker som jag skulle gjort för länge sedan (renovera färdigt badrummet), haft riktigt kul med kompisar, mys med familjen och tid för mig själv.
När vi flyttade in i lägenheten vi bor i nu så såg den inte så bra ut och saknade ett rum. Först delades det ganska stora vardagsrummet av så att sonen fick ett eget rum och sedan byttes köket ut. Ett år senare helrenoverades badrummet. Lustigt att det alltid blir något som inte helt avslutas. Det är som om orken och engagemanget tar slut så snart det är beboeligt och funkar. Nu nästan 2 år senare är det klart så långt jag kan göra själv. Lite elektrikerjobb kvar bara. Det känns väldigt befriande när man väl är klar.

Jag har för första gången på riktigt länge drabbats av sällskapssjuka. Tisdagen och onsdagen var föreläsningsfri för mig (och de flesta andra i klassen). Jag har ju inte varit helt sysslolös, men tagit det väldigt lugnt. Det mesta är avklarat, som t.ex. ett bokprojekt i rättspsykgruppen som i stort sett är klart, anatomitenta godkänd och heller inga andra uppbokade tider som skulle hållas (förutom en jobbkväll). Bara lite renoveringspyssel och fest och skoj tillsammans med kompisar under påskhelgen. Efter det var det ingen som hade tid eller lust att göra något när jag hade tid att hitta på något och då kände jag mig ganska så ensam... Hustrun upptagen med sitt och barnen i skolan och inget särskilt att göra själv som kändes underhållande nog...

Det föll sig så att, efter det att mina föräldrar skilde sig så bodde jag ensam från måndag till fredag från det att jag nästan fyllt 15 år. Det var ganska så ensamt tidsvis. Jag lärde mig att klara mig själv tidigt och jag blev väldigt oberoende och självständig. Lite av en ensamvarg som tycker mycket om att vara med andra människor på egna villkor.
Det faktum, att jag varit så oberoende av andra, har ett antal gånger ställt till problem. Dels för att folk kan irritera sig på en person som ofta går sin egen väg (som i lumpen). Den som går sin egen väg kan t.o.m. vara ett hot (som inom polisen). Det har gjort att jag hamnat i ganska djupa konflikter med ett antal personer av olika skäl. Vissa skäl känner jag till och andra inte. Vissa konflikter var rationellt grundade och andra har, så att säga, varit mindre rationella.

Jag har förändrats ganska mycket på bara de senaste fem åren (kanske lite mer). Min fru som jag träffade när jag var 22 och hon 19, var i stort sett min motsatts på flera sätt. Hon hade ett fåtal djupa anförvanter som hon var väldigt beroende av. Ett par av dom tror jag hade svikit henne i vissa avseenden precis innan vi träffades, men det hade ändå inte fått henne att ändra sig i sin åsikt om att det var viktigt att förlita sig på sin släkt och vänner.
Jag har gjort henne lite mer fri och oberoende, men samtidigt har hon gjort mig mycket mer behövande av andra. Det har gjort så att jag kan komma andra närmare än vad jag kunnat tidigare. Jag har alltid varit rädd för att människor ska svika vänskapen eller bete sig illa mot mig. Det är jag självklart fortfarande, men det känns inte som att det är lika viktigt vara 'ensam och stark' längre jämfört med att ha gemenskap och skoj med kompisar. Det som blev en tydlig konsekvens av att inte kunna ha lika kul ensam som med andra, var ju under de senaste dagarna då jag kände mig lätt ensam när ingen annan har tid med mig... Förr hade jag bara ryckt på axlarna o känt mig hyfsat nöjd ändå. But no more...

Nu har det varit några stycken som sagt att de tycker jag ser vältränad och frisk ut. Det gör mig jätteglad. Nu har jag kämpat ganska mycket för att först gå ned i vikt och sedan för att få igång konditionen. Igår vägde jag knappt 89 kg (8 kg ned från start) och idag sprang jag min runda med lätthet. Bara 2 kilo kvar innan jag nått slutmålet.

Som inspiration från Doktorandens fina matlagning, så fixade jag ikväll potatisgratäng späckad med vitlök, fläskfilémedaljonger, stark whiskeysås, färsk grön sparris och en liten sallad åt min hustru, som vi åt när hon kom hem från kvällens möte. Det blev riktigt gott! Tyvärr fick jag ingen bild på maten idag som Doktoranden brukar, men nästa tillfälle så...