Genetisk kartläggning och dess konsekvenser

Läste ett intressant debattinlägg på DN ang. genforskningens framsteg, skriven av professor emeritus i virologi Erling Norrby.
Norrby beskriver dagens effektiviserade metoder till genetisk kartläggning och medger att detta kan leda till en överbetoning på biologiska faktorer vid förklaringsmodeller för t.ex. sjukdom.

- Men kan inte det också leda till en övertro på vad genetiken kan göra för mänskligheten? Och vad skulle konsekvenserna av en sådan övertro medföra?

Den ökade tillgängligheten och förbättrade/effektiviserade metoder för genmanipulation leder till ett ökat ansvar. Här tänker jag på både modifieringen av grödor likaväl som "modifieringen" eller screeningen av mänskliga foster. Vore det inte sorgligt om det visade sig att en kommande pandemi orsakades av oss själva genom genmodifierade grödor?

Inom en nära framtid kommer möjligheten till genetisk screening i större skala att vara möjlig. Det tycker jag aktualiserar en mängd intressanta frågor.
1: Möjligheten att förhindra mänskligt lidande genom att på ett tidigt stadium terminera en graviditet där fostret har hög benägenhet för allvarliga genetiska sjukdomar.
2: Möjligheten att en skapa en "mästar-ras" utan de genetiska "defekter" som vi andra har.
3: Möjligheten att skapa en "super-mästar-ras" som innehar en sammansättning förmågor och egenskaper som mänskligheten inte haft tidigare.

1. Detta är något som tillämpas redan idag. Det finns ett visst antal kända genetiska skador som man vet leder till ett kort liv med mycket lidande. Givetvis är detta ett lämpligt sätt att använda vår kunskap, men med ökad kännedom olika genetiskt grundade sjukdomar ökar också kännedomen om sjukdomar i en fallande skala av allvarliga konsekvenser.
Ska man screena foster för astigmatism? Nä, det ska man ju inte. Det är ju extremen som sannolikt inte kommer tillämpas, men möjligheten finns.
Ytterligare komplikation är, som Norrby själv poängterar, att de genetiska undersökningarna alltid är sannolikhetskalkyler för uppkomsten av en viss sjukdom.
Med ökad kännedom om vad som möjligen kan hända leder det, allt som oftast, till ett större kontrollbehov för att undvika negativa konsekvenser. Vilket i och för sig är naturligt, men jag tror också att denna ökade kännedom leder till mer ångest. Det är inte lätt att ställas inför ett sannolikhetsfaktum och försöka ta ställning till handlingsalternativ som kan ge negativa konsekvenser oavsett val.

2. Det finns flera böcker och filmer som tar upp just detta på mycket intressanta och underhållande sätt. Själv tänker jag på filmen Gattaca som jag tyckte var bra då jag såg den. Denna "positiva" screeningen där det innebär att man tar bort defekter från foster genom ersättning av den skadade/förändrade regionen eller genom abort, skulle leda till en allt mer likriktad grupp. Man har tidigare funnit att isolerade grupper/samhällen har haft större känslighet för t.ex. "nya" infektioner och andra förändringar i miljön än mer öppna samhällen. Denna grupp av "fosterscreenade" människor skulle kunna motsvaras av den isolerade gruppen. Något som man inte ska bortse ifrån är att även det "negativa" kan vara "positivt". Här tänker jag på t.ex. Sickelcell Anemi (S.A.). De med S.A. har minskad risk för att drabbas av malaria och man tror därmed att det är därför det är vanligare med S.A. i malariadrabbade områden, eftersom det var de individer som överlevde tillräckligt länge för att reproducera sig.
Eller Cystisk Fibros som skydd mot Kolera.
Vad är det för underligt genetisk defekt som kommer få vissa individer att överleva nästkommande pandemi?

3. Med mänsklighetens benägenhet att utöka gränserna för vad som är möjligt och dess iver att nå ännu längre skulle jag inte bli förvånad om vi försökte modifiera oss själva. Tåla rymdresor bättre, förbättra atletiska prestationer, förstärkta cognitiva funktioner o.s.v.
(He, he... Just nu skulle jag gärna ha förstärkt kapacitet att motstå förkylningar.)

Norrby tar även upp risken med att kunskapen används som argument för rasistiska motiv. Men gäller inte det all kunskap? Förvrider man information något/eller utelämnar delar, så går det att argumentera för de flesta udda åsikter. Jag anser snarare att man får förstärkta argument för genetisk mångfald. Man har kunnat visa på att barn från blandäktenskap ofta är friskare barn.